Är det dags att uppdatera webbplatsen?

Christian Olausson har som delägare i Mild sedan 2008 sett många väldigt lyckade webbprojekt, men också några mindre bra. I den här artikeln resonerar han kring de frågor vi ofta får från potentiella kunder samt tar upp exempel ur vår egen verksamhet. 

Företag brukar starta upp webbprojekt, som att uppdatera sin webbplats eller e-handel, vart 4-5:e år. Under den tiden hinner en hel del förändras, både vad gäller teknik och arbetssätt. Därför är det inte lätt att som företag ha koll, eller att veta vilka frågor man ska ställa när det väl är dags. Här är frågorna vi ofta får när företag söker sig till oss för upphandling av ett webbprojekt. 

Den vanligaste funderingen är: vad kostar ett webbprojekt, som till exempel en ny webbplats eller en ny e-handel? Svaret på frågan består av många olika faktorer. Därför brukar vi i de allra flesta fall ta ett första möte, så att ni och vi som byrå lär känna varandra. Mötet kan ske både fysiskt eller digitalt. 

Under mötet pratar vi om ert företag, er bransch, webbplats och dess funktionalitet samt vad det egentliga syftet med webbplatsen är. Vi summerar sedan en kravspec med fokus på vad vi tillsammans vill ha ut av webbprojektet, exempelvis funktioner och integrationer på webbplatsen, intåg på nya marknader, stärkt digital närvaro på sociala medier och så vidare. Det är bra att under första mötet också föra en transparent diskussion kring budget och vad saker och ting faktiskt kostar. 

Med kravspecen samt vår gemensamma ambitionsnivå på bordet kan vi komma med ett förslag på hur budgeten maximeras på bästa sätt. 

Det finns digitala aktörer som enbart ägnar sig åt att göra förstudier. Enligt vår erfarenhet är det sällan en god investering. När ett webbprojekt startas upp bör förarbetet vara en första del av projektet. Det ska alltså ingå och hänga samman med hela arbetet, inte stå som en ensam del, sprungen från en extern källa. Värre än avsaknaden av förarbete är faktiskt ett felaktigt förarbete. Därför blir svaret på den här frågan oftast helt enkelt: nej.

Det här varierar från byrå till byrå. Men vi kan svara för egen del. Det vi tillsammans behöver ta fram för att starta upp ett webbprojekt är en kravspec, grov tidplan och en budget. När vi är överens om dessa båda punkter och har signerat ett avtal ligger uppstart i regel ett par veckor bort. 

Initialt är det här ofta en mindre viktig fråga. Det viktiga är att komma fram till vad som ska göras, sedan ska byrån ni anlitar komma med en rekommendation. Om ni exempelvis redan jobbar med en viss plattform kopplad till flera sajter kan det vara relevant att bygga vidare på den. Vill ni däremot ha vissa tekniska funktioner som inte stöds idag kanske det är smidigare att byta CMS. 

Vi på Mild (och våra kunder) vill generellt att så lite tid som möjligt ska gå till kod och så mycket tid som möjligt till SEO, konverteringsoptimering, design, UX och annat viktigt. Därför brukar vi välja en plattform som det går fortast att utveckla i rent tekniskt. Oftast blir det WordPress och WooCommerce, men även Magento, Drupal och Typo3. 

Det avgör webbprojektets natur. Ska en enkel kampanjsajt ut? Cirka en månad. Ska ett stort e-handelsprojekt sjösättas? Kanske ett halvår. Efter ett första möte med en byrå får ni ett hum om hur det ligger till.

Sådant som kan påverka tidsplanen sedan är samarbetet mellan er och byrån, hur kommunikationen fungerar och om ni som företag snabbt kan lämna feedback på olika saker. En eventuell tredjepartsleverantör (till exempel ERP-leverantör) kan också göra att planen påverkas. 

Från byråns sida är det viktigt att anpassa webbprojektet efter er verklighet i den mån det går, göra det så smidigt som möjligt för er. Det är också viktigt att göra saker ordentligt. Inte stressa ut en lansering en vecka för tidigt utan bygga något framtidssäkrat. Något som går att vidareutveckla. Något som blir bra, helt enkelt. Det är då ett webbprojekt kan anses som lyckat. 

Varje webbprojekt ser så klart olika ut, och varje byrå arbetar på olika sätt. Vi brukar börja med ett uppstartsmöte – ett slags inledande workshop där webbprojektets samtliga deltagare är med. Vi diskuterar affärsmål, målgrupper, KPI:er samt hur vi under projektet ska kommunicera och säkerställa en god leverans. Efter mötet sätter en av våra produktionsledare en tidsplan tillsammans med er. Vi inviger er också i vårt projektledningsverktyg, Monday, där vi skapar en gemensam “board” som webbprojektets alla deltagare bjuds in till.
Såhär ser vår övergripande projektgång ut i de flesta projekt, det kan variera: 

Ganska involverade. Webbprojekt är ett gemensamt engagemang där ni som kund är en vital del av projektgruppen. Ni har all viktig information om er verksamhet, era målgrupper och konkurrenter. Man kan se det som att byrån jobbar hos er eller tvärtom, och samarbetet är nära och synkroniserat. Varje person, oavsett arbetsplats, har olika roller i teamet.

Initialt brukar det vara lite mer att göra för er del. Allt eftersom webbprojektet kommer igång behöver ni mest finnas tillgängliga för feedback och frågor.  

En så liten kärna som möjligt, faktiskt. En, två eller tre personer som är med under hela webbprojektets gång, med en huvudkontakt under de flesta mötena. Även om kanske 10-12 personer från marknads-, sälj- eller IT-avdelningen har ett intresse av webbplatsen, framförallt i större organisationer. Mötena blir mer renodlade med färre, mer relevanta deltagare och det som behöver komma fram kommer fram lättare. 

Efter lansering finns en plattform, en bas. Denna behöver ständigt uppdateras och supporteras för bästa möjliga funktion och säkerhet. 

I 95 % av fallen skriver vi ett löpande samarbetsavtal med våra kunder. Detta avtal rör tre stora områden: hosting, support och veckovisa uppdateringar av plattformen (versioner och plugins). Därtill kan andra slags avtal behövas, som löpande digital marknadsföring, design, SEO/SEM, etc. När webbprojektet börjar närma sig sitt slut brukar vi sätta oss ner i lugn och ro tillsammans med kund och titta på vad samarbetet ska omfatta framöver - det är alltså inget som måste definieras innan webbprojektet startar. 

Det här är en fråga ni får ställa er själva. Men den är klurig. Hur vet man vem man ska vända sig till med sitt webbprojekt? Det finns en uppsjö av självtitulerade digitalbyråer där ute. Många låter olika men arbetar med samma saker. 

Det ni främst behöver fundera på är om ni vill ha en snabb lösning på ett litet jobb? Eller om det gäller ett större webbprojekt? Är svaret det senare söker ni troligen efter en långsiktig partner, någon att växa med digitalt. 

När ni ska välja en byrå för ert webbprojekt bör ni ta en titt på byråns potential. Är byrån välinformerad? Arbetar den agilt, proaktivt? Fokuserar den på att utveckla sig själv och följa med i alla förändringar? Storleken på byrån kan också vara något att väga in, liksom byråns ekonomi och referensuppdrag.

Sedan märks mycket av under ett första möte. Det är också en av anledningarna till att mötas i början. Vi märker om vi är på samma breddgrad – i slutändan landar det helt enkelt i en känsla. Får vi bestämma väljer vi alltid en nära, proaktiv relation. Detta är något vi vill avsluta den här artikeln med. Oavsett vilken byrå ni väljer är proaktivitet något ni bör ha högt på er önskelista. Byrån ska inte rulla tummarna efter att de gjort vad ni kommit överens om. Den ska hela tiden komma med idéer och tankar, och visa er det som ni inte vet – varför ska ni annars anlita en byrå? Den digitala världen erbjuder så många möjligheter för företag idag, och vi som digital byrå har närmast som skyldighet att hålla oss upplysta för er skull.