Svenskarna och internet 2024

Nyligen släppte Internetstiftelsen den årliga rapporten “Svenskarna och internet 2024”. Vi har sammanställt några skarpa insikter och trender som varje marknadsavdelning bör ta del av.

I denna artikel utforskar vi svenskarnas internetvanor närmare. Rapporten visar att vår digitala närvaro ligger på 95% summerat över alla åldersgrupper.

Nästan alla personer mellan 16 och 64 år är aktiva online, men en femtedel av pensionärerna ligger efter. Detta gäller särskilt kvinnor över 75 år, vilket belyser en betydande generationsklyfta i den digitala användningen 2024.

Enligt undersökningen behöver var femte svensk över 18 år digital hjälp, och behovet ökar kraftigt upp i åldrarna, där hjälpbehovet fyrdubblas bland pensionärer. Yngre pensionärer (65–75 år) har tre gånger så stort behov av stöd jämfört med dem i arbetsför ålder. Vanliga problem omfattar tekniska knipor och svårigheter med digital terminologi. De äldsta pensionärerna (över 75 år) känner sig som en del av den "pre-digitala generationen" och har svårt att navigera i den digitala världen. Detta kan skapa känslor av utanförskap, och många känner sig överkörda av den snabba teknikutvecklingen, vilket gör att de kämpar med att hitta information och stöd. Många, som en 87-åring uttrycker, känner att “kontrollen över teknologin har glidit dem ur händerna”.

Vidare undersöks hur svenskarna använder e-tjänster. År 2024 har 70 procent av svenskarna en digital brevlåda, där Kivra dominerar med två tredjedelar av användarna. Nästan alla svenskar använder e-legitimation, med mobilt Bank-id som den mest populära tjänsten (92 procent). Av dessa har en femtedel aktiverat ett digitalt id-kort, men endast 61 procent har ens koll på att det finns.

Swish är den mest använda betalningsappen, med nästan 90 procent av svenskarna som nyttjar den, medan Apple Pay släpar efter. Betalning genom att "blippa" mobilen är hetare bland yngre, men åldersgruppen över 65 år riskerar att bli utanför det digitala samhället på grund av sin låga användning av dessa e-tjänster.

Rapporten belyser även sociala medier och hur olika plattformar används mellan 2021 och 2024. Nästan alla internetanvändare i Sverige är aktiva på sociala medier, men tillväxttakten är långsam och plattformarnas popularitet förblir konstant. Facebook är fortfarande en spelare, men användningen minskar stadigt.

Bland yngre användare syns en tydlig trend där de lockas av nya plattformar och lämnar de gamla. Threads har lyckats fånga nya användare, delvis tack vare sin koppling till Meta och möjligheten att logga in med Instagram-kontot. Övriga plattformar som Bluesky, Yubo och Mastodon kämpar med att få fäste, med endast 1 procent av svenskarna som använder dem.

Rapporten tar också upp hur sociala medier påverkar sociala relationer, självbilden och hur barn och ungdomar interagerar online. Även risker som att barn kan ha konton som föräldrarna inte känner till och känslan av utanförskap kopplad till sociala plattformar.

Svenskarna ser sociala medier generellt som en tillgång för social interaktion, då de underlättar kommunikationen och breddar umgängeskretsen. Över en fjärdedel använder plattformarna för stöd och råd inom olika intressegrupper. Unga kvinnor drabbas dock särskilt hårt av negativa effekter, som tidsförlust av det eviga scrollandet och känslor av otillräcklighet och ensamhet genom ständiga jämförelser med andra.

Rapporten visar att över hälften av svenskarna följer rikstäckande nyhetsmedier och samhällsnyheter på sociala medier, särskilt bland personer födda mellan 1950 och 1990. 

Svenskarna har olika preferenser för hur de konsumerar nyhetsmedier baserat på politisk åskådning. Människor till vänster på den politiska skalan följer i högre grad SVT Nyheter och Sveriges Radio/Ekot än sina motsvarigheter till höger. Nästan hälften av svenskarna upptäcker samhällsnyheter via sociala medier, särskilt bland yngre generationer där uppemot två tredjedelar av 00- och 10-talister gör det.

Rapporten granskar svenskarnas inställning till kameraövervakning med ansiktsigenkänning och frågan om polisen ska få tillgång till privata konversationer vid brottsmisstanke.

En klar majoritet av svenskarna är positiva till kameraövervakning i syfte att bekämpa brott. Endast 20 procent vill se ett förbud för att skydda medborgarnas integritet. Yngre användare, särskilt män i åldern 20–34 år, är mer skeptiska till denna form av övervakning.

Hela 90 procent av svenskarna anser att polisen bör ha rätt att ta del av privata konversationer vid brottsmisstanke. Hälften av befolkningen anser att detta ska gälla alla brott, medan en del föredrar att det enbart ska handla om allvarliga brott.

Vi ser också skillnader mellan könen då män är mer benägna än kvinnor att prioritera brottsbekämpning framför personlig integritet, särskilt bland unga män.

Många svenskar upplever en känsla av att deras mobiler tjuvlyssnar, vilket förstärker känslan av övervakning och oro kring integriteten.

Det digitala landskapet i Sverige präglas av en komplex dynamik där användning, övervakning och social interaktion ständigt förändras. Trots att internetanvändningen når 95 procent, är det uppenbart att äldre generationer, särskilt pensionärer, kämpar med digitala verktyg och känner sig ofta överväldigade av teknikutvecklingen. 

Sociala medier har blivit en viktig arena för både kommunikation och informationsspridning, men de negativa effekterna, särskilt för unga kvinnor, är oroande.

Svenskarna visar en stark tendens att följa nyhetsmedier på sociala plattformar, vilket speglar en förändrad mediekonsumtion, där politiska preferenser tydligt påverkar valet av nyhetskällor. Samtidigt uppstår en klyfta där en majoritet stödjer övervakning i syfte att öka säkerheten, vilket öppnar för frågor om hur mycket integritet svenskarna är villiga att ge upp.

Det är avgörande att navigera dessa frågor med en medvetenhet om både de möjligheter och risker som följer med den digitala utvecklingen.